So far so good

Ibland kan ett par dagar kännas som en hel evighet, speciellt när man går och väntar på något. Som tex på ett brev med provsvar från ett fostervattens prov.
Men så en dag låg brevet där innanför dörren, efter en dag på jobbet.
Och lika ivrig som ett barn som sliter upp ett paket efter att ha förstått att där inne finns precis den där saken som varit så efterlängtad, river jag upp brevet och läser beskedet om och om igen :)
Drar en djup suck och tänker - Gud vilken lättnad. Skyndar mig sen att sms:à mannen ( pappan).

Tror ni dessa föräldrar kunde hålla sig på kvällen från sin nyfikenhet av vilket kön det skulle bli denna gång?

Ha,ha,ha nej absolut inte! Och till vår stora förvåning var det nog bäst att vi kollade som vi gjorde.

Vi var sååååå säkra på en pojk denna gång, på skärmen framför oss stod det med stora textade bokstäver:

DET ÄR EN FLICKA

Och hon är frisk och kry! Som jag längtar nu efter att få träffa henne och hålla henne i mina armar i min famn.

Lite mer än 20 veckor kvar..........